Sara Leppänen

Jag hör hur glad Sus är uppe i himlen. Jag grät första gången första certet kom.

 

Lång historia kort. 

Snart 2 år sen gick min kompis bort. En som jag har åkt land och rike runt med i utställningsvärlden, och har varit som en mentor för mig i hundvärlden. 

Ett halv efter henne så gick hennes tvillingsyster bort. 
R.I.P till er! Saknar er så otroligt mycket! 💜

Men hunden som Sus har/hade, kallas Jocke. Och jag tar med honom på utställningar lite då och då för att jag vill hedra Susanne. Och för att jag vet att hon vill det här. När Jocke tog första certet så GRÄT jag verkligen. JAG GRÄT! Och så hörde ja hur glad hon blev där uppe bland molnen. Även hennes syster hörde jag att även hon blev glad! Det var precis det här hon ville!!! 😍

 

Nu har vi ETT cert kvar. ETT KVAR!